Jag heter är Sara och bor på en gård ute på Vikbolandet som ligger beläget utanför Norrköping. Här bor jag tillsammans med min sambo Markus , våran dotter och våra 3 kelpies.
Jag har växt upp hela mitt liv med hund, men det dröjde ända till 2010 innan jag skulle skaffa mig min egna hund – och det en Australian kelpie.
Jag har som mål att bevara denna mångsidiga arbetande rasen som en vallande brukshund.
Mitt fokus är att få fram sunda kelpies både mentalt och exteriört med starka vallanlag och djurkänsla utan att kompromissa med deras rastypiska karaktär.
En följeslagare som glatt ställer upp på allt och ger sig hän alla uppgifter den får.
Hemma hos oss är hundarna i första hand högt älskade familjemedlemmar och våra kelpies lever inne tillsammans med oss i en flock välkomna överallt (eller nja inte uppepå bordet kanske) – och det är precis så jag vill ha det. Det är jätte viktigt att hundarna ska fungera med det vardagliga livet – med Allt det innebär.
Kennelnamnet är en ordlek på Vajlo & King.
Vajlo min första egna kelpie och läromästare – King ett av namnen som grundade rasen.
Det liknar ordet ”Vikings” (vikingar på engelska) då vi har en koppling till det hemma där vi bor
– inte alla som har en runsten utanför dörren som vi har.
Min hund historia
Mitt stora hundintresse väcktes med våran softis (irish softcoated wheaten terrier) ”Forry” som vi kallade henne.
Forry köpte min mamma som och pappa som valp när jag var 3 och vi växte upp tillsammans. Hon åt min torra frukostmacka åt mig utan att klaga så fort mamma tittade bort och hjälpte mig att vända huset uppochner – hon var min allra bästa vän.
Tiden då Forry levde fick hon stå ut med mycket, alla dessa tricks jag försökte lära henne alla hinder jag byggde av gamla hinkar och pinnar för att vi kulle kunna leka agility, ganska snabbt satte min mamma oss båda på en agility kurs i Vikbolandets ridhus. Forry som var ensam hund på en gård hade inte mycket till övers för andra hundar och var en envis terrier ut i klospetsarna. Hon & jag med en påse frollic erövrade snabbt agilitybanan och det var där allt började.
Efter flera års letande efter rätt hundras snubblade jag över Kelpien av en händelse.
Min syster kontorsstädade på ett ställe där en av dom anställda precis hade skaffat sig en kelpie valp på en sisådär 12-13v…
Efter jobbet ett par dagar senare när jag var hemma och hälsade på hos henne visade ett kort på en av som sötaste valparna jag sett!
På bilden var det en chokladbrun liten sak med jätte stora öron och intensiva intelligenta bärnstensögon, och jag föll pladask!
Jag började söka på nätet och läste allt kan kunde komma över och kände att det här är ju den perfekta rasen för mig.
Jag bodde då i Norrköping, och fick en dag från passagerarsätet i bilen syn på en kvinna med en tvåfärgad kelpie passera mitt hus. Jag kastar mig handlöst ut ur bilen sprang efter och ”haffade kvinnan”. När jag fick veta att det faktiskt var en kelpie följde 1000 frågor och allt slutade med att jag blev dagmatte till kelpie herren Uno som var från kennel Vallmyra.
Där efter fanns det inga tvivel
Jag började leta efter uppfödare och tittade på valpkullar, efter ett tag hittade jag Kennel Jejmic’s som hade en planerad parning.
Jag mejlade fick svar nästan direkt och efter 4,5 månad höll jag min finaste bruna lilla skatt för allra första gången min fina Vajlo!
Vajlo kom in som en tornado i mitt liv och var en helt Galen valp (mao en helt vanlig kelpievalp).
Jag undrade många gånger vad jag gett mig in på men vi har kämpat och utvecklats ihop. Han har varit min stora läromästare.
Vi började trevande ge oss in i lydnaden och inte långt efter stod vi på tävlingsplan. Tillsammans har vi hunnit prova på det mesta man kan göra tillsammans med en hund och innan Vajlo’s skada 2016 startade vi i Elit lydnad.
Efter ett par år och Vajlo växt till sig kom tanken på ännu en kelpie. Jag var på en rasspecial i Skåne och där träffade jag en tik jag föll pladask för Miss Magoo’s Bästa. Så fort jag kom hem tog jag reda på allt jag kunde om henne och hörde kort där efter av mig för att ställa mig i kö till en valp. Hon gick först tom men något år senare gjordes det ett nytt försök och Miss Magoo’s Dunder kom till världen. Han var och har varit raka motsattsen till den galna kelpien Vajlo. Han var en liten sockersöt valp som helst ville bli buren kostant och som ville krypa upp som en boll vid din hals. Han var otroligt mjuk och följsam och är det än idag.
Och där tänkte jag att jag var nöjd, med 2 kelpies. Meeen så fick jag en avelsförfrågan på Vajlo av Christell på Leagården’s kennel . Och jag visste att jag skulle ångra mig i resten av mitt liv om jag skulle gå miste om en egen Vajlo son. Tiden var egentligen inte alls rätt och livet just då var inte alls rätt för en valp.
Men hem kom han – mini Vajlo och jag har inte ångrat det en sekund.
Efter att totalt ha kärat ner mig i rasen så kom tanken om egen kennel och avel någon gång i framtiden. Den framtiden skulle egentligen bara innehålla max 2 kelpies kvar i hemmet innan det ens var tanke på en ny. Och så kom jag över Dixies mamma Hårdehalls Bondie som skulle paras med en importhane av ovanlig stam – en dröm kombo av linjer mentalitet och vallanlag som jag drömde att ha som grund för egen avel. Jag följde den planerade kullen med ett sting av avundsjuka till de som skulle köpa en valp av denna kombo – för jag skulle ju inte ha en opium hade nästan nyss flyttat hem till oss och kelpie kvoten var välfylld.
Ödet ville sig annorlunda, Bondie gick tom och jag tänkte inte mera på det.
2019 fick jag se att Bondie skulle paras på nytt med samma hane och då kunde jag bara inte låta chansen passera! In kom hon med buller och bong i våra liv och tog täten redan sedan hon satte en tass innanför dörren. Hon är så given i flocken att det alltid känts som hon har varit här.
Jag är mina uppfödare Evigt tacksam! För all eran support tips råd och erfarenhet ni givit mig – för förtroendet ni haft i mig att förvalta en av era ögonstenar och för alla nya bekantskaper och kunskaper om rasen som har getts mig under alla kennelträffar/läger vi varit på.
Så på den vägen. 1 kelpie blev helt plötsligt 4 och så till sist drömmen om att starta egen avel.
vajkingskelpies.com 